Pliktetik
Hem Upp Dygdetik Pliktetik Kant Konsekvensetik Humes lag Begrepp

 

Pliktetik kallas också deontologisk etik av det grekiska ordet to deon, det som bör göras och logos, lära samt ethos, sedvänja.

Definition: Det moraliska värdet grundas på pliktkänsla.
Det som är gott är det jag upplever som min plikt att göra.

Här kan vi skilja på den regeletiska inställningen och den situationsetiska.

bulletPliktregeletik:
Handla alltid efter sådana regler som du upplever som plikt att följa.
bulletImmanuel Kant är ett bra exempel på en filosof med denna inställning.
Hans tankar kan uttryckas:
Handla alltid efter den maxim du skulle vilja se upphöjd till allmän lag.

Regeln ovan kallar Kant kategorisk
och eftersom det rör sig om en uppmaning
kallas den hans kategoriska imperativ.

Med kategorisk menar Kant att den gäller
oberoende av individens egna syften och mål.

I stället för kategorisk kan man säga ovillkorlig
dvs. det finns inga villkor för att regeln ska gälla.
Om man t ex älskar någon ovillkorligt
så är det oavsett vad den personen gör.

Motsatsen kallar han hypotetiska imperativ,
vilket alltså innebär att de gäller under vissa villkor
eller förutsättningar
såsom: "Om du vill bli omtyckt bör du vara artig".
De hypotetiska imperativen hör inte samman med pliktetiken
utan med konsekvenstetiken.

Kritiker av pliktregeletiken brukar fråga:

bulletVad motiverar reglerna?
bulletVad garanterar att just dessa regler är de rätta?

De vanligaste svaren brukar vara:

bulletGud,
jag kan känna det som en plikt att följa budorden
och att det är rätt att följa dem beror på att de är Guds vilja
bulletsamvetet,
mitt samvete eller min inre röst säger mig vilka regler
det är min plikt att följa
bulletförnuftet,
säger mig vilka regler det är rätt att följa.

Kant menar att just förnuftet är den kompass vi kan styra efter när det gäller att resonera rätt i moraliska frågor. Lögnaren handlar oförnuftigt när han ljuger, för följer han det kategoriska imperativet så skulle han mena att alla människor jämt kunde ljuga, men gjorde de det så skulle ju hans lögn inte fungera, för handlingar som att tala sanning och ljuga vore då meningslösa.

(Om bara ett lögnaktigt beteende fanns, så skulle vi inte förstå vad det innebär att handla sanningsenligt. Och lögnaren ljuger ju för att bli trodd, alltså måste vi förstå vad det innebär att bli trodd.)

Kant menar att med förnuftets hjälp, finner vi våra plikter.

(Men om lögnaren handlar efter det hypotetiska imperativet kan det vara förnuftigt för honom att ljuga; förnuftigt i betydelsen att han genom lögnen kan uppnå något han eftertraktar.)

En annan invändning brukar vara den som handlar om pliktkollisioner:

bulletOm två plikter kolliderar,
vilken av dem ska man rätta sig efter?

Att rädda liv kan upplevas som en plikt,
liksom att tala sanning.
Det är tänkbart att jag kan tvingas ljuga för att rädda liv.
En pliktetiker kan inte lösa denna konflikt genom att hänvisa till konsekvenserna.
Ett sådant resonemang skulle kunna vara:
"Jag ljuger nu för talar jag sanning, så kommer han att dödas."
Men då har jag rättfärdigat lögnen genom att hänvisa till att den leder till något mindre ont än vad sanningen skulle medföra.
Gör jag så för jag ett konsekvensetiskt resonemang.

Att följa en plikt kan alltså innebära att man tvingas avstå att följa en annan.
Hur väljer man således mellan plikterna?

Moralfilosofen W D Ross har föreslagit en metod för att komma till rätta med det dilemma som pliktkollisioner kan ge upphov till. Han skiljer mellan:
 
bulletprima facie - plikter (vid första ögonkastet) som är primära plikter, som man har som utgångspunkt för det moraliska handlandet.
 
bulletfaktiska plikter som är de plikter som tar överhanden då prima facie - plikter kolliderar. Vilken av två prima facie - plikter som blir faktisk plikt inser vi enligt Ross intuitivt. Kritiker menar att intuitionen är subjektiv.

bulletSituationspliktetiketik:
Gör alltid det du upplever som din plikt i handlingsögonblicket.

Jean Paul Sartre är en känd förespråkare av denna inställning ,
Jesus från Nasaret enligt evangelisten Lukas 10:25-37
och liknelsen om Den barmhärtige samariern en annan.

Sartre hävdar:
Människan är dömd till frihet
och menar att den som slaviskt följer givna regler gör sig själv till ett ting och undflyr sitt ansvar att välja i varje situation.

En vanlig invändning brukar vara att detta resonemang leder till:
bulletVärderelativism
Olika människor har olika upplevelser
och bedömer olika i samma situation.
Några fasta värden finns således inte.
Sartre instämmer i detta och menar
att varje människa är dömd att genom sina val skapa sina värden.

Pliktetiken skiljer vanligen mellan:

bulletHandlingar
Det är fel att knuffa en icke simkunnig människa
i djupt och iskallt vatten.
Det är att utsätta henne för risk att drunkna.
bulletUnderlåtelse
Det är kanske inte på samma sätt fel
att inte hoppa i vattnet för att hjälpa
samma person som ovan om hon ramlat i vattnet.

I exemplen ovan har handling och underlåtelse samma konsekvens,
den icke simkunnige drunknar,
så för konsekvensetikern är båda lika oriktiga.

Man skiljer också ofta mellan:

bulletAvsedda konsekvenser
som innebär vad man har för avsikt att uppnå,
dvs. vad man känner som sin plikt att vilja uppnå
bulletFörväntade konsekvenser
som är de konsekvenserna som kan tänkas uppstå.
För en pliktetiker kan det således vara riktigt
att ge en döende morfin för att lindra hennes smärtor
även om behandlingen kan tänkas påskynda döendet.

Men i detta resonemang har vi redan glidit över på konsekvenstetikens domäner.

 

Tillbaka till Komvux Gotland