Platon
Hem Upp Sofisterna Sokrates Platon Aristoteles Stoikerna Epikuros

 

Själen
Kroppen

Argumenten för Platons värdeobjektivism har vi redan mött liksom för hans värdekognitivism. Platon tänker alltså att värdena finns oberoende av oss och att de är absoluta och vetbara. Hans lärare Sokrates menade vidare att: Den som vet det rätta gör det rätta.

Själen

Platon föreställer sig den mänskliga själen som bestående av tre delar:

bulletförnuftsdelen
bulletviljedelen
bulletdriftsdelen

Mot dessa delar svarar tre dygder:

bulletvishet
bulletmod
bulletmåttfullhet

En rättrådig människa är en människa som med hjälp av sitt förnuft behärskar sin vilja och sitt begär. Rättrådighet är för Platon den förnämsta dygden.

I Faidros beskrivs själen som ett tvåspann med kusk, där kusken motsvaras av förnuftet, viljan representeras av den ena hästen, den som är vacker och lydig, och begäret slutligen av den andra, den som är ful och bångstyrig. Kusken får således besvär med den oregerliga hästen och tvingas hålla strama tyglar.

Bakom Platons syn ligger den grekiska tanken på dygd som förmåga eller färdighet. Det grekiska ordet för dygd är areté, som kan förknippas med namnet på krigsguden, Ares. Som krigsgud behärskar Ares krigskonsten, på samma sätt behärskar en hantverkare sitt hantverk så att en duktig skomakare är en som är duktig på att framställa skor osv. En dygdig människa kan alltså sägas vara en människa som är duktig på att vara människa och för att vara det måste hon ha vetskap om de idéer som är grunden för värdena.

Grunden för Platons värdeobjektivism är således hans idélära. I idévärlden finns förutom de olika föremålens och företeelsernas idéer också värdenas idéer. Dessa idéer är inte likställda utan hierarkiskt ordnade. Högst tronar det godas idé. Det goda beskrivs av Platon som solen i idéernas rike. Under det goda återfinns det sköna och det rätta och så vidare. Detta kan vi förstå så här:

bulletLåt oss utgå från våra användning av begreppet "god". Vi finner detta adjektiv i många enskilda fall. Vi kan tala om:
 
bulleten god murare
bulleten god snickare
bulleten god mekaniker
bulleten god måltid
bulleten god bok
bulleten god människa

Betraktar vi dessa olika användningar av begreppet god ser vi att det är relaterat till det ord det är bestämning till, alltså murare, snickare osv. Vi säger att det är relativt i sin betydelse och inte absolut. Men Platon menar att det också finns något gemensamt i alla användningarna, något de delar med varandra, en minsta gemensam nämnare skulle vi kunna säga. Och denna likhet, denna gemensamma nämnare förstår vi, "ser" vi eftersom vi känner till det godas idé.

Genom att utgå från allmänbegreppet "god" förstår vi vad god betyder i de enskilda fallen.
Allmänbegreppet godhetens idé existerar således oberoende av de enskilda situationer,
då vi använder begreppet "god" för att exempelvis beskriva en handling, en snickare eller en skomakare.

Godhetens idé är alltså den måttstock vi använder oss av i de enskilda situationerna för att avgöra om de är goda. Det finns alltså en gemensam måttstock.

Och funderar vi vidare över vad en rättvis domare, lärare eller förälder är, så har de alla det gemensamt att de är goda på att avgöra det rättvisa, alltså "bra" på det.

Funderar vi ytterligare över vad de olika idéerna måste betyda, som hästens idé, så innebär det den perfekta hästen, alltså hästen utan fel och brister, alltså den goda hästen.

Staten

Platon delade sin samtids syn på individen som i första hand samhällsmedborgare. Ingen fanns till enbart för sin egen skull utan främst som del av ett kollektiv och detta kollektivs eller samhälles naturligaste form och uttryck var stadsstaten. Att ställa sig utanför stadsstaten var således något onaturligt. Så resonerade också Sokrates, därför ville han inte fly undan stadsstatens dom.

I dialogen Staten återger Platon hur han tänker sig det goda samhället. Som grund för hans tänkande ligger synen på själen som tredelad. De människor som har förnuftsdelen mest utvecklad är också mest lämpade att nå kunskap om rättvisans idé.

Dagens uppfattningar om det goda samhället skiftar beroende på värderingar. Anser man att den individuella friheten är en okränkbar rättighet tänker man sig ett annat samhälle än om man menar att man bör sträva efter så stor jämlikhet mellan medborgarna som möjligt.

För att förstå Platon måste vi tänka annorlunda. Platon ansåg att rättvisans idé existerade lika oberoende av oss och våra åsikter som många idag menar att fakta gör. Två olika människor kunde inte ha olika uppfattningar om vad som var rättvist och båda ha rätt. Båda kunde ha fel eller en kunde ha rätt men inte båda två.

Vissa människor hade bättre förutsättningar än andra att veta vad som var rättvist. Det var dessa, ansåg Platon, som borde styra staten, och således inte alla.

Idag anser vi att de som är bäst på att spela fotboll bör representera Sverige i stora internationella mästerskap som EM, VM och OS. Platon menade att ingenting var viktigare än att styra staten och därför borde de som hade störst kunskap om rättvisans idé också vara de som styrde.

Men det var en svår uppgift och krävde lång utbildning. Utbildningen ska ordnas av staten och alla ska ha samma tillgång till den från början oavsett kön och placering i samhället. Utbildningen sker i flera etapper med gallringar efter varje:

bullet10-20 års ålder
för alla pojkar och flickor
ämnena är gymnastik, musik och religion,
med musik menas också diktning
bullet20-30 års ålder
nu har de bästa gallrats fram
huvudämnet är matematik
eftersom de matematiska sanningarna liksom idéerna är eviga och exakta
bullet30-35 års ålder
efter en sista utgallring återstår filosofi för eliten
bullet35-50 års ålder
samhällstjänst för denna elit
som ger praktisk tillämpning av de teoretiska kunskaperna

Efter denna 40-åriga utbildning är så eliten färdig att styra. De utgör väktarna i staten. Platon tänker sig att skolgången särskiljer människor med de tre själsegenskaperna till tre olika funktioner i samhället:

Själsegenskap Dygd Klass Funktion
Förnuft Visdom Väktare Styra
Vilja Mod Soldat Försvara
Begär Måttfullhet Näringsidkare Produktion

När samhället är så ordnat är det rättvist och rättfärdigt. Varje man och kvinna har hamnat på sin rätta plats och får ägna sig åt det som den är bäst lämpad för.

För väktarna eller filosoferna gäller egendomsgemenskap. De delar på allt de behöver och det handlar om just vad de behöver, varken mer eller mindre. De har inte hand om sina egna barn, får inte ens veta hur det går för dem efter födseln. På så sätt kan de inte styra så att de gynnar sig själva eller sina avkommor.

Platon tänker sig olika styrelseskick och det beskrivna är således det ideala. De olika förekommande är:

bulletaristokrati
där de bäst lämpade styr
det präglas av rättrådighet
(de bästa styr)
förnuftet råder

bullettimokrati
här har rättrådigheten ersatts av äregirighet
det rör sig om en krigarstat lik Sparta
( de äregiriga styr)
viljan dominerar

bulletoligarki
här styr de få för att tillfredsställa sin girighet
( de få styr)
begäret styr

bulletdemokrati
som blir resultatet av att de många gjort uppror mot de få
när nu alla styr kommer begäret att dominera.
Alla vill befalla och ingen lyda.
(folket styr)
bulletanarki
uppstår som resultat av demokratin
här råder den totala oordningen
(ingen styr)
bullettyranni
blir därpå följden
nu är ordningen återinförd men endast skenbart.
Tyrannen styrs av sina lustar och nycker
(tyrannen styr)
 

Tillbaka till Komvux Gotland